Goda Nyheter?

Goda Nyheter är det ont om idag. Man får oftast vara glad för det lilla man får. Fick dock ett oväntat brev igår, med frimärke och handskriven adress. Det var mitt barnbarn Loke, 4 år, som hade ritat en vacker teckning som han ville jag skulle ha o som mamma Malin postade. Synnerligen unikt idag att få handskrivna brev med inköpt frimärke på i dessa dagar av slappa, förenklade dubbelklick på fejan. Tack Loke <3

 Nu vågar jag inte lova mer om Boken mer än att konstatera att allt är med. Får acceptera att det blir en "första" bok som mest är för dig som haft kontakt med mig. Både astrologi, lite skvaller, lite provokationer, lite humor och en hel del allvar. Arbetar som bäst med att redigera klart all extra information med appendix om böcker, personer, Ordlista mm. Min förhoppning är att den är klar och Godkänd av min kompetenta själsfrände Pia innan sommaren är slut. Kanske lagom till min 60-årsdag i augusti? Personligen ser jag gärna att min del är avklarad innan Fotbolls-EM i juni, så jag kan koppla av och njuta av Zlatans fest.

 Våren smyger sakta utanför stugknuten. Yngsta dottern är hos en av sina storasystrar i San Fransisco på besök och själv fick jag dock ett positivt besked i tisdags efter besök på lasarettet. Gjorde en gastroscopi pga smärtor i magen till och från under de senaste 15 åren som tack o lov visade sig vara "bara" en s.k. reflux, inflammation av övre magmunnen. Min stränga stenbocksdotter tvingade mig till läkaren i januari eftersom jag ofta klagat under våra måltider och det positiva med det var att jag fick reda på att min allmänhälsa var synnerligen god. Alla blodvärden perfekta, ingen B12-brist, ingen laktosintolerans, bra järnvärde och efter gastroscopin ej heller varken magcancer (som min morfar dog av) eller magsår. Har googlat en del med ångest... För er med astrointresse så är detta typiskt för min konstanta Månen-Saturnus i Skorpionen. Lättnaden över beskedet var dock värt våndan. Så nu kan jag fokusera på finishen av Boken och börja bearbeta "gubbamagen" istället med mina dagliga långpromenader. Började med denna vana redan på 80-talet och har alltid givit en liten endorfinkick. Går idag bara 3,3 km men planerar att öka sträckan i takt med flåset.

 PS. Har detta år lyckats avhålla mig helt från Mello och inte hört en ton. Såg några korta segerintervjuer och förvånades över den självupptagna arrogansen från flera av vinnarna. Pratade som nyblivna Oscarsvinnare och tycktes njuta av alla fotoblixtar. Kändes bara obehagligt och pinsamt att dessa unga människor ses som Idoler av många barn och ungdomar idag. DS.